Vad är ett samägande?

Ett samägande uppstår när två eller fler personer äger en fastighet eller lös sak tillsammans. Det är inte ovanligt att flera syskon gemensamt övertar fastigheter och även annan egendom efter sina föräldrar, genom exempelvis gåva eller arv.
Lagstiftningen skiljer sig något åt beroende på vilken egendom som samägs och hur många delägare det är. För lantbruksfastigheter som ägs av färre än tre personer, annan typ av fastighet eller lös sak, gäller att delägarna i sin förvaltning av egendomen måsta vara överens om i princip alla åtgärder. Detta är ofta en källa till tvist och om samägandet låser sig har var och en möjlighet att hos domstol begära försäljning på offentlig auktion, varvid delägarna får ut sina andelar i pengar istället. Regeln om offentlig auktion kan avtalas bort i ett samäganderättsavtal. I ett sådant avtal mellan delägarna kan även nyttjande till specifika delar av egendomen bestämmas. Vidare kan det i samäganderättsavtalet regleras hur beslut ska fattas, hur kostnadsfördelning ska ske, hur drift och underhåll av den samägda egendomen ska skötas etc.

För fastigheter som är taxerade som lantbruksenheter och ägs av minst tre personer är det i lag mer reglerat, åtminstone hur beslut ska fattas i förvaltningen. Reglerna är i huvudsak tvingande och går inte att avtala bort i en överenskommelse. Detta gäller även regeln om begäran av försäljning på offentlig auktion, vilket var och en av delägarna har rätt att göra. Lagen lämnar dock en hel del utrymme till delägarna att själva reglera genom samäganderättsavtal.

Oavsett vilken typ av egendom som samägs är risken stor att osämja uppstår och att samägandet upplöses genom försäljning på offentlig auktion. Ett utförligt och tydligt samäganderättsavtal kan i stor utsträckning minimera den risken.

Samäganderättsavtalet bör bland annat reglera var och ens nyttjande av egendomen, kostnadsfördelning, arbetsinsatser och i vissa fall beslutsfattandet.

---

---